Ateljerista utbildning process - Grupp 1

BETH LAURIN










LYSSNA AV EN PLATS

LYSSNA av en plats!






ATT UTTRYCKA SIG MED DE DIGITALA MEDIERNA



Välkomna till ateljerista utbildningens grupp 1



E-post adresser:
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
lachute_asa@hotmail

Adressen till PIM:
http://www.pim.skolutveckling.se/

                                                         



Ateljerista utbildning                                  2008-09-23

Dag 1

Fm
 Presentation av alla 30 deltagare. Alla fick presentera sig med en medhavd sak som symboliserade sig själv som yrkesperson och privat person.  Man fick ca 2,5 min /per person. Endel tog mer tid än andra. Spännande att lyssna på allas olikheter.


  
Em

Gunilla Dahlberg : Professor i pedagogik. Pratade om sitt möte med Reggio Emilia tillsammans med Karin Wallin, och vad Reggio Emilia har betytt...

"Allt som är skrivet är sant"??? Teorier är till för att utmanas.

Varit med och startat institutet 1993. Ifrågasätta det som är skrivet. Utmana mitt tänkande kring Reggio Emilia

Mötte Reggio Emilia genom utställningen. Utställningen var inte så utmanande för mig. Varför? Kritisk granskande forskarroller. Vi i svensk förskola har en helhetssyn på barnen. Detta brottas jag med.  Vad är det för speciellt med Reggio Emilia. Vad står vi i Sverige för tradition? Hösten, bondgården mm. En elev en c-uppsats.

-  Vilka traditioner lever vi? Vad baserar vi våra teorier på? Vår barnsyn.

Jag tror inte vi förstår värdet av en Ateljerista. Nu börja det komma en förståelse i Sverige

Frågade Malaguzzi varför de hade ateljeristor? Vi lever ju en bildkultur med våra barn. Då måste de få kunskap och verktyg så de kan lära sig att kritiskt granska bilder. Men jag vill skapa lite kaos i pedagogiken. Pedagogik kan lätt bli rätt tråkigt. Att märkvärdiggöra det vardagliga.

Ett barn har 100 språk men berövas 99. Skolan och kulturen skiljer huvudet från kroppen. De tvingar en att tänka utan kropp och handla utan huvud. Leken och arbetet, verkligheten och fantasin görs till varandras motsatser.

Använder  inte Piaget. Vi gör vår egen Piaget.

Det jag pratar om idag är inte Reggio E utan min dialog med Reggio Emilia.


Reggio Emilias pedagogiska filosofi

•A.      En samhällig och politisk diskurs som utgångspunkt för lärprocesserna

11 september

"Lyssnandet av barnens meningsskapande"

Tappa inte bort detta i Ateljerista utbildningen. Det är lätt att det blir ett bildprojekt.

Grunden är dialogen. Samhället - att prata och förhandla.  Hur tar vi vara på barnens tankar i större sammanhang?  Hur iordningställer vi en miljö som uppmuntrar till samtal?  Är det en kulturell skillnad mellan Sverige och Italien?  Att arbeta med LYSSNANDET. Hitta en teknik vad ska vi sprida vidare? Respekt för barns tankar. Att göra urval för att föra diskussionen vidare. Amerikanska föräldrar skulle vara tävlingsinriktade. Italien är mkt varliga med vad de sätter upp på väggarna. Det får aldrig hamna i brist valen. De lyfter fram det kompetenta barnen. - Pedagogerna i Reggio Emilia har en brist att visa fram dialogen mellan barn och pedagog.  Vi lyfter fram det kompetenta barnet för att visa på en förändring.  " Frihet är en plats där man uppskattar liv" - Alessandra  4.11.

Har vi modet i Sverige att prata om obekväma ämnen?  Vågar vi jobba med barnens tankar kring 11 september?  Marknads liberala. Vi är individualistiska istället för att jobba med gemensamma läroprocesser. Om man jobbar med värdering måste man diskutera. Vi är rädda för att politisera. Våga ta ställning. Reggio Emilia har upplevt krig. Startade ur kriget. Malaguzzi: "Kriget har lärt oss att lydiga människor är farliga människor"

1988 läste vi in oss på Reggio Emilia. Vi lever i samhällssynen om den goda staten - Folkhemmet . Staten tar hand om allt. I Italien är det ingen som ordnar något.

Ebba. Barnen i Sverige får bara tillgång till barnkultur. Man separerar barnen från allt. Vi vuxna bearbetar. Medan barnen lämnas åt sig själva. Vi måste vara lyhörda för barnens tankar. Det försiktiga närmandet.  Att lyssna av. Inte belägga med vuxnas tankar. Att följa barnen i spåren istället för att klampa på. De lyfter frågor utifrån samhällstankar.

Förskolan som ett offentligt rum. Där barn är medborgare kan vara delaktiga i ett offentligt samtal och projekt av kulturell, politiska, ekonomisk och socialt värde.

Förutsätter ett aktivt medborgarskap och självreflekterande kultur och mötesplats för dialog och förhandling. En plats där barnen , föräldrarna och pedagoger har en röst- barns fri och rättigheter. Finns inbyggt i husen. Piazzan. Ateljeristan blir kopplad till kulturlivet och en offentlighet

Det kompetenta barnet

•B.      Barn, pedagoger och föräldrar som kultur och kunskapsskapare

Utmanar
Barnet som kulturåterskapare

Barnet som natur

Det barncentrerade samhället

Svensk Idé om utveckling. Trappstegstänkande. Reggio utmanar detta tänkande - Rhitsomatiskt tänkande(spagettiröran). -utmaningen i projektarbetet.

Malaguzzi: Intelligensen är en väv. En salig spagettiröra.Allt hänger samman. Vi är en del av ett system - livet.
 (Internet är en spagettiröra - hyperlänkar)


Barnet son natur

Det romantiska barnet- det naturliga barnet

"Allt finns i barnet"

Barns naturliga utveckling

Vård och omsorg

Socialpsykologi

Omsorg om livet

Reggio utmanar bilden av barnet.  ALLA barn är kompetent. Alla barn är nyfikna. Vad är de på väg i livet?

Ateljeristan måste utmana det romantiska barnet. Det innebär inte att man inte ska jobba med drama och musik. Barnen måste in i medborgarskapet. Allt finns inskrivet i våra ryggsäckar.

Reggio har en kommunikativ syn på skapande. De hjälper barnen att ha rätt att kommunicera. Att få en röst. Att bli en fullvärdig människa


Estetiska läroprocesser - Ett perspektiv.

Utmanat - det romantiska tänkandet - det fria skapandet.

Ett kommunikativt tänkande och kunskapsprojekt


Det ställs nya krav på barnen idag.  Att förstå bildspråket. Vad är det för samhälle som våra barn kommer att möta?  Att kunna läsa nya texter. Att kunna läsa bilder. Reggio har detta arbetet/förhållningssätt.
Att hela tiden går på två ben. Gör vissa saker snabbt (det är en benet) Fördjupa (det är det andra benet)

Att prioritera handlar om att ta bort någonting.  Att göra ett urval. Rollen som pedagog att kunna jobba med fördjupning.  Att synliggöra ställningstagandet - bakgrunden till ställningstagande. Varför  gör vi det vi gör? Kopplat till teorierna. Reggio Emilia är en tuff utmaning intellektuellt.


"Olika språk"

Framställningsformer

Tal, bild form, ljus, ljud, känseldoft skrift


Jan Björklund tänker kunskap för enkelt. Pedagogerna kan ingenting  längre.

*Håll kvar det gamla som man är bra på men utmana det!*

Att ge värde till

Barn som lärande och kulturskapande subjekt

Följa barns läroprocesser

"Från småköttbullar till stolta broar" Leran är ett språk . Följa barns lärprocesser

Det är ett lärande projekt - ett utforskande.


Teori - praktik

Vi behöver teori för att förstå vad vi ser?

"Jag lyssnar på ett annat sätt än förut"

Begreppen är verktygslådor


Allt är relationellt- allt står i relation/dialog till varandra.

Behöver fundera på vilka frågor man ställer. Det får beslut om vilka projekt vi väljer.

Projekt: Valet att utgå Från Grodan till Grodans relation till kärret

Får konsekvenser för hur vi tänker kring projektarbete?

Att starta ett större projekt - att sätt ett projekt i rörelse

•-          Hur tänker barnen om projektet?

•-          Hur tänker pedagogen om projektet?

•-          Hur tänker föräldrarna om projektet?

•-          Hur ser forskningen på projektfrågan?

•-          Att välja - Att ta ställning.
 Behöver inte bara välja ett spår. Kan ta parallella vägar.


Lärandet som ett relationellt fält.

Förskolan miljö är ngt som barn redan befinner sig i och som de rör sig runt och utforskar genom dynamiska rörelser. Personer och material, teckningar, dokumentationer, ljud, leksaker, barns gående och olika dramer är som stigar som blandas inte bara med barnets subjektivitet utan och med miljöns subjektivitet . I den bemärkelsen är andra barn och pedagoger en miljö som barnen färdas genom, de passerar igenom dess kvalitéer och kraft.

I en miljö spelar personer och objekt rollen av öppnare och stängare av dörrar, gränsvakter, förbindare eller upplösare av förbindelser'; som navigatörer.

Gilles Dleuze

Vi måste skapa förbindelser eftersom de aldrig är givna (Vea Vecchi)

Utöka antalet förbindelse - se att något nytt kan tänkas och göras - nya tillblivelser - en ny intensitet och en estetisk vibration som Loris Malaguzzi brukade säga.


Förbindelserna logik

Experimenterande och förbindelse är något som man måste göra, och lära sig genom att man gör, de är inte redan givna.

Vi fördjupar och vidgar när vi jobbar med projekt. Det finns en oro inför politikers syn på kunskap. Vi måste bli bättre på visa på barnens kunskap. Vi måste visa på vad barnet lär - Det kooperativa lärandet. Att synliggöra lärandet.  

Hur arbetar vi med fördjupning? Man ser barnens teorier. Det relationella kommer till. Kunskap uppstår i projekten. Man vill utveckla några begrepp. Teorier blir inte sanningar utan de kan också utvecklas under resans gång beroende på var man hamna i projektet.


"Att händelsefiera vår existens"

Flytta uppmärksamheten från det abstrakta, generella och underliggande orsakerna mot händelser. "händelsefiera vår existens" genom att vara öppen mot livgivande möten, processer, möjligheter och icke predicerbara tillblivelser.
"En pedagogik som sätter olikheten i rörelse. Som är öppna för det okända, det oväntade mot icke-kunskap.  Det innebär att säga ja, ja, ja till en främling.


Efter att ha suttit i grupper och diskuterat vad som berörde, återsamlades alla och vissa saker lyftes upp för diskussion.

Vi i Sverige jobbar ofta med svart eller vitt. I Reggio Emilia jobbar man med både ock. Vi letar ofta efter den gemensamma nämnaren, istället för att titta på olikheten.

Vi måste se varandra som kompetenta kollegor, trots olika barnsyner. Ödmjukhet och generositet mot varandra. Akta oss för amerikanska tidsbegrepp. Vi är där hela tiden. Våga lita på att tiden ge något.

Vad är det vi praktiserar i olika situationer, kopplat till teorier?

Hur jobbar vi med fördjupning - vidga - spännande perspektiv!

Hålla kvar det gamla man är bra på men utmana det! Hur tolkar man detta? Olika

Koppla till vetenskapliga teorier...

Vad skulle vi se för barn om vi ser på barnen utifrån olika teorier?

Risken finns att man som Ateljerista blir terapeut. Hur gör man då?
Veas råd:

Fokusera på barnen! Titta vad barnen har gjort. Vad har du gjort med barnen? Att alltid ta in dokumentationen. Vad har vi gjort här och nu? Vad var barnen nyfikna på?

Lyssnandet och välkomnandes pedagogik!

Ateljeristautb.   Dag 2                                            2008-09-24

Annika börjar med att läsa "Ett barn har 100 språk".

Då det skett en massaker i Finland, kopplas diskussionen om ateljeristans roll i en händelse som den 11 september eller massaker? Vad blir funktionen för lyssnandet? Vad blir ateljeristans roll? Vågar vi prata om obehagliga ämnen.

  

Den digitala teknikens variation?

För att förstärka den pedagogiska dokumentationen

Johanna  Gagner - media pedagog

Att dokumentera för att kunna återbesöka det som har hänt och därmed också veta hur vi ska gå vidare tillsammans

Dokumentation av en känsla / Filmat med stillbildskamera inlagt i powerpoint

Dokumentation av ett samarbete

Dokumentation (Blogg)

Tekniken kan ge barnen makten att påverka. Barnen fick en lampa lagad genom att skapa en film, som de sände ut i media. Tre dagar senare var lampan lagad som hade varit sönder i mer än ett år.


Hur når vi Jan Björklund? Hans syn på kunskap


Att fundera på

Vilken är min känsla inför den digitala tekniken och dess variation?

Vilka är mina styrkor i den digitala tekniken?

Vilket stöd behöver jag inom digital teknik för att utveckla min dokumentation?

Vilken utrustning/programvaror mm har jag tillgång till.

Maila:[email protected]

  


Anna Barsotti

Att alltid tro på människan.  Hälsar på alla.

Berättar om sin resa till Reggio Emilia. Karin Wallin(bildlärare) var med. Deras resa för första gången för 30 år sedan.

Verksamhet där man jobbar med barns uttryck. Fint och klokt arbete. Hitta en egen vinkel till Italien.Inte bara vara Carlos fru.

1978. Barnomsorgsassistent, biträdande psykolog i botten.  Det sociala arvets betydelse.

Jag tittade mest på idén som man hade så starkt, en medvetenhet hur man tänker i ett mkt större samhällsperspektiv.  Nör man arbetade i verksamheten tog man självklart ställning för varför man jobbade. Alla oavsett uppdrag, eller antal år kunde man redogöra för varför man jobbar med barnen.

 Vilket sammanhang kom Ateljerista in?



Ateljeristan i sammanhanget Reggio Emilia.


Jag och Karin mötte Vea Vecchi mötte vi på Diana. Barnen jobbar med genomskinlighet. Fjärilars vingar. Fjärilen du har gjort hur har du tänkt om den? Sitter den på en gren eller flyger den omkring? Hur ser vingarna ut när fjärilen flyger? Hon startade en dialog om den här fjärilen. Flickan stannade kvar och jobbade vidare. Karin och jag, kände får man gör så här? Barns skapande och barns lek, den ska man inte gå in och störa.


Några förskoledata för Italien:

•·         Mitten av 1800-talet endast privata, katolskt inriktade förskolor för de äldre åldrarna (från 3 år)

•·         Sedan 1960: 4 typer av förskolor, privata, kommunala, statliga kooperativa

•·         Sedan 1970 Viss verksamhet även för barn under 3 år, fortfarande dåligt utbyggt i många delar av Italien

•·         Förskolorna målsättning: Komplettera hemmet utifrån barnens behov av gruppverksamhet innan skolstarten (pedagogisk, inte social målsättning)

•·         De kommunala förskolorna i Reggio Emilia täcker inte tillsynsbehovet.

Den italienska förskoleidén har annan fokus än svensk förskoleidé. Reggio har med sig sin historia och vårdar den.

Svensk förskola har varit tvära kast. Man behöver ha med sin historia för att lära av den.


Loris Malaguzzi, pedagogisk ledare 1963 - 1987

Då vi började gjorde vi en analys av den pedagogiska situation och utgick från den för att hitta ett alternativ till den rådande pedagogiken. Vi tyckte att den såg barnet i ett längdperspektiv och inte i breddperspektiv

Ur boken av Anna Barsotti

Planering läsårsvis, månadsvis, veckovis, varje dag för att kunna vara flexibel.

Vad behöver barnen få uttrycka sig i under tiden på förskolan?

Interna fortbildningsmöten 2.5 h

Det finns en Pedagogista. Denna sitter inte någon hierarki. Pedagogistan är ingen chefs person. En platt organisation. Bygger på allas delaktighet

Barndom och stadsråd

Ateljeristan son en del av personalgruppen. "Vårt samhälle tillskriver barnen - och varje barn - medfödda egenskaper och en potentiantet av enastående rikedom, kraft och kreativitet, som inte kan misskännas eller svikas utan att detta framkallar lidande och utarmning som kan bli bestående. Ur ett papper för tre rättigheter av Loris Malaguzzi

  

  

Vea Vecchi, ateljerista på Förskolan Diana 1970- 2000

VEA: ett slags motgift mot det goda sättet att leva.

Framförallt allt behöver förskolan och skolan se till att man inte tappar förbindelser mellan den kunskap man bygger upp och de värden och den etik som finns under . Vi måste inse att didaktik, pedagogik, aldrig neutral. Genom undervisningen förmedlar man en massa värden och etiska förhållningssätt. Man kan fundera över "information" och "fostran"

Barn behöver vara i relation till saker för att förstå.


Vilket samhälle lever vi i?

Vad behöver vi arbeta med på ett starkt sätt?

Vad behöver vi motverka som håller på att slå rot?

Malaguzzi var en person som var bra på att göra sin röst hörd.

För att kunna förändra ett samhälle måste man vara mycket lyhörd för barnens värld. Som pedgog måste man förändra och driva för att det ska ske förändringar i samhället. De är de som kan och har makt att göra stora förändringar. Pedagogerna är Barnens politiker!

Det finns en stark dualism i vår svenska förskolesyn. Vi -  dom. Vi - dem som bestämmer, vi - föräldrarna osv.  Istället för jobba gemensamt.

Förändringen i mångkulturalitet.  Reggio Emilias invandring har förändrats mycket sista 4 åren.  Behov av nätverk.  Man tar ansvar för möten på olika ställen och bildar nätverk för att skapa förståelse.

Underliggande värden

* subjektivitet: varje individ är unik, barnet ska få vara subjekt i sitt efter liv.

Att ta ut värden och teorier som ligger som grund - riktlinjer för hur och varför man väljer att jobba med det som man gör. Att ta stöd ur teorier.

*Delaktighet; varje barns rätt att påverka sitt eget liv

*Olikhet  är det som aktiverar kunskapsprocessen, men int olikhet som särskoljer och sätter upp gränser, tex etniska eller kulturella. Variationen /olikhet

*Estetik: att använda olika uttryck

*Lärande. Att inte dela upp dagen i lärande och lek utan allt vi gör sker ett lärande

*Lek.

*Glädje. Ingenting utan glädje!


Nytt begrepp: Breddperspetiv

                             Tillsynsbehov

Tankar som diskuterades och lyftes utifrån föreläsningen av Anna

Olikhet i barnsyn/arbetssätt i olika i olika länders kultur

Att sätta in saker i relationer skapar fördjupad förståelse och beröring

Värden och att göra val - kopplat till teorier

Vi behöver lyssna mycket mer på barnen än vad vi gör. Empati är ett sätt som barnen använder för att förstå världen

Värdet att förändra synen på skolan. Att ta tillbaka skoluniformer? Italienska regeringen vill återinföra Skoluniform. Var finns värdet olikhet i detta?

Att se sin historia. Vad kan vi tillföra Reggio Emilia? Vad kan Reggio Emilia tillföra oss?

Alla barns rätt att få vara kompetenta?

Reggio Emilia har tagit ställning som pedagog er för det samhälle som de vill skapa! Man är rätt tuff i sin inriktning kunna klara sig i samhället. Vad står tillsyn för? Är det att jämna ut vägen eller hitta redskap för att klara sig själv i samhälle. Kommer någon att kunna gå bredvid en resten av livet?

Vad innebär det för barns självbild att få extra resurser? Vad händer med självbilden? I Välviljan kan barnen uppfatta det som om att barnens stöd/värme/kamratskap inte behövs utan att det bara är en vuxens ansvar. Man startar i ett problem, ett medberoende.

Anna har en önskan att jobba fördjupat i ett projekt med Reggio Emilia

Utställningar är ett led i en demokratisk process. Att visa upp

Varför har ni tillsatt Ateljerista (till Malaguzzi) : Vi ville skapa kaos i verksamheten. Någon som kan skapa lite oreda. Mer dynamik och bättre diskussion.

Ateljerista rollen har en stor betydelse för den nya organisationen

Byte av perspektiv: Hur ska vi förföra Jan Björklund?


Em.

OBSERVATION
Att lära sig att lära - att agera
Vikten att lägga mycket tid på förabetet - att sätta sig i dialog med uppgiften. Förarbetets magi. Att ge undersökandet tid. Att finnas med i undersökandet där det bränner till hos barnen. Vad väcker deras intresse.

Ateljeristans roll att befinna sig i gränslandet - det rationella

Att leda - att följa - att knyta ihop
Att lyssna - att upptäcka - att förundras

Dokumenterandet:
Vilka val? Vilka spår? Vad är intressant? Vilka steg

Undersökande - prövande -  glädje

Alla skulle säga ett ord var. Det kooperativa men ändå det individuella.
mindmapping. Vad sa de om känsla, vad sa de om lukt?

Vad var det som klickade? Finns det en utstickare? Vad tillför den personer?

Att lära känna varandra genom att göra.

Skillnaden att dokumentera  en process eller detaljer som barnen kan gå tillbaka och reflketera och ge ny näring. Olika sätt att fokusera och att skärpa sitt öga.

Att fotografera är att LYSSNA IN genom kameran.



AnnSofi Olsson



Jag heter Ann‐Sofi Olsson och jobbar på förskolan Trubaduren i Skogås. Jag

är tonårsmamma till två barn (13 och 16 år) och gift med Arne.

Jag är förskollärare i botten samt Levande Verkstadspedagog sen fyra år

tillbaka.

Jag jobbar som bildpedagog tre dagar i veckan i ateljén. Jag tycker om att

arbeta med många olika sorters material och experimentera tillsammans

med barnen i verkstan.

Tack för mig, Ann‐Sofi


Christina Lagrange



Jag heter Christina och arbetar som ateljerista. Mina arbetsuppgifter är i
första hand att tillsammans med pedagogerna utveckla det pedagogiska
arbetet. Detta gör jag genom att handleda pedagogerna i deras arbete med
barnen. Jag träffar även barnen en gång i veckan på de olika avdelningarna
och arbetar då tillsammans med pedagogerna i vår verkstad. Jag är fullt
övertygad om att "det finns ingenting som är omöjligt, det tar bara lite
längre tid. Eftersom jag arbetar i en organistion som ser möjligheter och
hela tiden arbetar med med att utveckla de hundra språken , så känner jag
mig priviligerad och ödmjuk inför att varje dag få möta så många kloka
människor.  

Mia Mylesand



Jag heter Mia Mylesand och jobbar på förskolan Trollet i Kalmar.
Jag är mamma till Helge 2 år vid nyår och gift med Tomas.
Jag jobbar som ateljerista i ateljén på Trollet. Jag har även en roll som data
pedagog på vår enhet.
Jag är förskollärare men jobbar även som handledare och föreläsare för
reggio emilia institutet. Har skrivit en bok om bygg och konstruktion.
Min roll som ateljerista på Trollet är att jobba fördjupat med 5 års avdelningen.
Tillsammans är vi med i Ljuspunkten, ett samarbete mellan reggio institutet
och några förskolor i Sverige.
Min styrka som ateljerista och person är att jag är estet. Jag tror på det vackra
och vill gärna ha ordning. Jag har också en lång erfarenhet av att jobba med
pedagogisk dokumentation-i mitt dagliga arbete men också i samband med
min bok,
Jag tror att barnen har 100 språk och att vi berövar dem 99. Jag är inte bra på alla
Men jag är väldigt bra på att LYSSNA på barnen och försöker att reflektera över
min roll som pedagog utifrån dessa samtal.

Mia Mylesand, Kalmar 200810´09

Åsa Hedberg

I huvudet på en ateljerista



Konstnär och ateljerista. Jag samarbetar med pedagogerna på förskolan i projekt, för närvarande ett luftprojekt.
Jag inreder just nu ateljén enligt devisen "miljön som tredje pedagogen". Jag målar  mycket akvarell med barnen. 
Vi bygger med återvinningsmaterial och lera.
Jag dokumenterar med film.
(Tack för mig, Åsa.)





I huvudet på en ateljerista 2008-10-03



I huvudet på en ateljerista





Ateljeristadans






RSS 2.0